Vårdförbundets övertids-, mertids- och nyanställningsblockad borde ge upphov till sömnsvårigheter hos ansvariga politiker och tjänstemän i regionen. Den har med all tydlighet visat hur bräcklig organisationen är. Hur lite det krävs för att patientsäkerheten ska vara hotad.
Blockaden inleddes den 25 april. I Sörmland omfattas 1 500 av förbundets medlemmar: sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker på sjukhus och vårdcentraler.
Redan innan blockaden trädde i kraft stod det klart att regionen skulle få svårt att klara bemanningen. Regionens hälso- och sjukvårdsdirektör, Magnus Johansson, förklarade att man skulle åberopa verktyget ”skyddsarbete” när det finns risk för patientskador.
Skyddsarbete är arbetsgivarens yttersta verktyg, som ska hanteras med varsamhet. Det ska bara användas vid en akut situation när arbtsgivaren uttömt alla andra möjligheter.
I Sörmland har regionen hittills beordrat anställda att jobba övertid eller mertid över 200 gånger.
Vårdförbundet har inlett förhandling om skadestånd i 17 fall där förbundet och regionen inte är eniga om behovet. ”Det handlar om geriatriska avdelningen i Nyköping, röntgen i Katrineholm, kvinnokliniken och hjärtintensiven på Mälarsjukhuset, ambulansen på alla tre sjukhusen och ett antal ytterligare arbetsplatser,“ säger Lena Lindh, ordförande för Vårdförbundet avdelning Södermanland. Hon är övertygad om att det blir fler förhandlingar.
Lena Lindh tycker också att regionen inte förberett sig tillräckligt inför blockaden. Hon hade exempelvis velat se tillfälliga hopslagningar av avdelningar och en minskning av antalet vårdplatser.
Regionen håller föga förvånande inte med.
Chefsläkare Marie Bennermo på patientsäkerhetsenheten säger till tidningen att det inte är ”konstigt att vi ser saker ur olika perspektiv.” Utifrån regionens medicinska bedömning var skyddsarbetet nödvändigt i varje en av de 17 fall som det nu förhandlas om. Men hon öppnar ändå för att regionen kan ha gjort en felaktig bedömning i enstaka fall.
Marie Bennermo tillbaka visar också kritiken om dåliga förberedelser. Hon säger att regionen gjort noggranna risk- och konsekvensanalyser, och funderat ur olika perspektiv.” Man har bedömt att det inte är möjligt att stänga fler vårdplatser.
Om något visar detta hur bräcklig Region Sörmlands beredskap är. Regionen klarar inte att bedriva en patientsäker vård när 1 500 anställda inte längre får arbeta övertid och den inte får anlita timvikarier.
Det borde få ansvariga politiker och tjänstemän att ligga sömnlösa av oro.
Men läget är värre än så .De ansvariga för vården behöver inte bara hantera blockaden. På grund av regionens urusla ekonomi finns även ett varsel av cirka 400 anställda inom vården.
Tyvärr verkar den styrande minoriteten i regionen (M, VFP, C, KD) inte ha fattat vad som händer om personalstyrkan minskas med hundratals anställda.
I en debattartikel (27/4) skriver styret att ”de flesta neddragningarna av personal ska ske med naturliga avgångar, pensioner och vakanser som inte tillsätts”.
Som om det bara är formen för neddragningarna som är det viktiga. Som om det enbart handlar om siffror på ett papper.
Men efter de senaste veckornas blockad sitter de med facit i hand: Delar av organisationen har gått helt i baklås när 1 500 personer inte fått arbeta övertid.
Styret behöver därför lyfta blicken från pappret och förklara för regionens invånare hur har de tänkt sig att vården ska fortsätta att fungera på ett patientsäkert sätt när 400 heltidstjänster tas bort.