âSlĂ„ vakt om det demokratiska i militĂ€ralliansenâ Ă€r rubriken i E-K:s ledare 9 mars. Man lĂ€gger in en âbrasklappâ:
âSverige hör hemma i denna militĂ€rallians som till största delen bestĂ„r av demokratierâ.
Med âtill största delenâ syftar E-K bland annat pĂ„ Turkiet och Ungern som fĂ„r stark kritik för allvarliga brister nĂ€r det gĂ€ller pressfrihet, demokrati, rĂ€ttsstatens principer och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.
NÀr Nato bildades 1949 införde man en demokratiparagraf:
âFör att en stat ska kunna bli medlem i Nato krĂ€vs att det Ă€r en europeisk demokrati och rĂ€ttsstat dĂ€r militĂ€ren stĂ„r under demokratisk kontroll...â KĂ€lla: Totalförsvarets forskningsinstitut â SĂ„ fungerar Nato.
Hur kommer det sig dĂ„ att Portugal, som var militĂ€rdiktatur 1926â1974, fick bli medlem?
Fem av lĂ€nderna som bildade Nato var kolonialmakter som vĂ„ldtagit stora delar av vĂ€rlden. IngĂ„r det i âeuropeisk demokratiâ att erövra andra lĂ€nder och slĂ„ ner befrielserörelser med vĂ„ld. Till exempel Algerietrevolten 1954-1962 dĂ„ upp mot 1 miljon mĂ€nniskor dödades dĂ„ Frankrike med nĂ€bbar och klor slog vakt om âsin koloniâ.
Icke att förglömma USA som efter andra vÀrldskriget deltagit vid minst 30 invasioner, stöd till militÀrkupper och militÀrjuntor, presidentmord, inblandning i val. Som exempel, Vietnamkriget 1955-1975, militÀrkuppen i Chile 1973 och invasionen av Irak 2003 som genomfördes utan stöd i FN:s sÀkerhetsrÄd.
Redan nĂ€r Turkiet blev Nato-medlem 1952 var landet allt annat Ă€n en âeuropeisk demokrati och rĂ€ttsstatâ.
1974 invaderade Turkiet norra Cypern och utropade Republiken Nordcypern som sjÀlvstÀndig stat. GrÀnsen som delar Cypern övervakas fortfarande av FN-styrkor.
Grekland, som blev Nato-medlem 1952, var militĂ€rdiktatur 1967â 974. VĂ„llade det demokratiska betĂ€nkligheter frĂ„n övriga NatolĂ€nder?
Vad som stÀrker mitt Nato-motstÄnd Àr Nato:s bombningar av Jugoslavien 1999 trots stark kritik frÄn FN, som kritiserade att man Àven bombade civila mÄl. Vid bombningarna anvÀnde Nato utarmat uran. NÄgot man förnekade, men senare tvingades erkÀnna. Utarmat uran orsakar cancer och fosterskador, vilket har konstaterats Àven i Irak dÀr USA bombade med utarmat uran.
Jag vill ocksĂ„ veta varför USA avlyssnar och spionerar pĂ„ sina âvĂ€nnerâ? SĂ„ sent som 2021 avslöjades att USA, via danska fiberkablar, avlyssnade svenska politiker, statstjĂ€nstemĂ€n och vapenindustrier. Till och med försvarsminister Hultqvist sa att han var âupprördâ.
Sist, men inte minst â som Natomedlem tystnar den svenska rösten för nedrustning, inte minst kĂ€rnvapennedrustning.
För första gÄngen har nu Sverige bojkottat FN:s nedrustningssamtal. Nato-lÀnder fÄr inte skriva under FN-konventionen om kÀrnvapenförbud. Nu ska i stÀllet Sverige delta i Natos aktivt i kÀrnvapenplanering.
Och vad vĂ€ntar ârunt hörnetâ om den oberĂ€knelige Donald Trump blir president och ska göra âAmerica great againâ?
Rolf Waltersson
Eskilstuna
Svar
Waltersson har givetvis rĂ€tt till sina Ă„sikter om Nato. Men varför skribenten fĂ„tt för sig ledarsidan skulle vara okritisk Ă€r oklart. Att det i NatosĂ€llskapet finns otrevliga stater som Turkiet och Ungern har vi flitigt kommenterat. Ăven riskerna med Trump vid det amerikanska rodret har avhandlats mĂ„nga gĂ„nger, bland annat i ledaren: Fira Natomedlemskapet men blunda inte för orosmolnen (28/2).
Men brÀnnpunkten Àr fortsatt en annan. Skribentens ogillande av Nato Àr tydlig. Men hur dagens sÀkerhetslÀge ska hanteras Àr helt bortblÄst i Walterssons resonemang. Luftiga idéer om nedrustning nÀr Putins Ryssland bombar och skjuter i nÀromrÄdet Àr verklighetsfrÄnvÀnt. Natomedlemskapet var rÀtt innan Rysslands massinvasion av Ukraina och Àr fortfarande rÀtt nu.
Ledarredaktionen