Det är inte apotekets fel när leveranser från läkemedelstillverkare uteblir eller försenas. Störningar i en del läkemedelsproduktion har blivit ett globalt bekymmer, med kedjeeffekter i många länder.
I slutändan är det patienter som drabbas. Ibland får de byta till ett annat preparat som kan kräva annan dosering. Men vill det sig illa kan viktiga behandlingar på sjukhus äventyras. Som framgår av intervjun i onsdagens tidning med Region Sörmlands krisberedskapschef Åsa Hessel pågår kartläggning av detta och andra problem som kan uppstå vid en kris. Men det är inte regionalt i Sörmland som de avgörande besluten kan tas om lagring eller mer långsiktiga kontrakt för läkemedelsleveranser.
En utredning om ansvaret för ökad lagerhållning av viktiga mediciner har föreslagit en ny statlig myndighet, enbart för den uppgiften. Det verkar onödigt otympligt. Andra centrala organ borde kunna utföra uppgiften. Med säkerhet behövs också samverkan med andra länder, inom och utom EU.
Faran för mer allvarliga störningar i läkemedelsförsörjningen har ökat, genom utvecklingen i den globala läkemedelsbranschen, de nya handelspolitiska konflikterna och ytterst även krigsrisker. Försvarsberedningen har pekat på hur flera av totalförsvarets civila delar, som lades ner eller begränsades efter det kalla krigets slut, nu behöver byggas upp igen. Dit hör lagring av vissa viktiga insatsvaror eller förnödenheter.
Vad gäller läkemedel och en del andra varor kan det handla om krig eller annan konflikt långt bort från Nordeuropa. Ett nytt krig i Korea skulle till exempel kunna vålla enorma störningar i industrin på flera kontinenter genom den sydkoreanska industrins betydelse för insatsvaror och elektronik.
Tillverkningen av många mediciner där patenten löpt ut har effektiviserats och förbilligats på ett sätt som starkt gynnar patienter och skattebetalare. Konkurrensen har också gjort att tillverkarna av preparaten eller deras verksamma substanser i en del fall blivit ytterst få, ibland en enda i hela världen.
Den brittiska tidningen The Economist beskrev nyligen hur detta vållar åtskilliga av de leveransstörningar vi nu ser i fredstid, genom svåra oväder eller banala tekniska haverier. Den katastrofala orkanen som slog mot Puerto Rico stoppade flera läkemedelsfabriker med kunder på skilda håll i världen.
Medan en del mediciner blivit mycket dyra har den utbredda användningen av billigare kopior, då patenten löpt ut, sparat ett mycket stort antal miljarder i svensk sjukvård, och gigantiska belopp globalt.
Men de ansvariga för ländernas hälsovård behöver mer än förut se även till leveranssäkerhet – och tänka på att nya internationella motsättningar kan medföra att stopp av medicinleveranser används som påtryckningsmedel. Att all verksam substans till den viktiga antibiotikan Vancomycin levererades från tillverkare i Kina fick till exempel en sammanslutning av amerikanska sjukhus att ingå ett avtal med ett av de danska läkemedelsbolagen om att sätta igång tillverkning i Europa.
Både nationell lagring och en internationell samverkan behövs för säkrade leveranser. Problemen är gemensamma för länder med skilda apotekssystem i butiksledet. Att vi har konkurrerande apotek i Sverige är inte orsaken till de sårbarheter som uppstått inom delar av världens läkemedelsindustri.