Upprätta katastrofplan för skolan i Strängnäs

Föräldrar som vill ha sina barn i kommunala skolor gör dem en björntjänst genom att bo i vår kommun, skriver Strängnäs Ekonomiska Råd.

Föräldrar som vill ha sina barn i kommunala skolor gör dem en björntjänst genom att bo i vår kommun, skriver Strängnäs Ekonomiska Råd.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Debatt2019-11-18 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Problemen i Strängnäs kommunala skolor har många år på nacken. Sedan den nuvarande majoriteten tillträdde 2014 kan man tala om fritt fall.

Enligt offentlig statistik (Kolada) hade 71 procent av eleverna i årskurs 9, i de kommunala skolorna, uppnått kunskapskraven i alla ämnen 2014. Fem år senare, 2019, har det fallit till 59 procent. 

Föräldrar som vill ha sina barn i kommunala skolor gör dem en björntjänst genom att bo i vår kommun. Det är inte hårda ord. Det är verkligheten.

Uppgifter som dessa möts ofta av en störtskur med åsikter om hur fantastiska våra ansvariga politiker och chefer är. Men all krishantering börjar med att erkänna att krisen finns. 

Ansvariga tycks ha tappat bort att skolans uppdrag är att ge kunskap. Att lämna grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven är en av de värre uppförsbackar man kan ge ett barn. Forskningen är entydig; saknar du godkända betyg från grundskolan, hjälper varken välutbildade föräldrar eller gott om pengar; du får en belastning för livet.

Hur många år av försök ska politik och förvaltning få, med fagra ord om framgångar i skolan, utan att den kommunala grundskolan verkligen blir bra? I andra kommuner går 90 procent av ungdomarna ut grundskolan med godkända betyg.

Från Fryshusets skolor, i Stockholms utanförskapsområden, går 98 procent ut med godkänt. Att en välmående kommun som vår, speciellt med vår historia som skolkommun, inte kan bättre, är djupt problematiskt. 

Friskolorna är inte problemet. Den kommunala skolan har de senaste 20 åren visat låga resultat och just därför har många lärare och föräldrar tagit saken i egna händer och startat friskolor. Kommunens oförmåga drabbar elevgrupper som kanske mest behöver bra skolor. 

Många kommuner har gjort resan från dålig kommunal skola till bra skolkommun, exempelvis Haninge. Det konstiga är att Strängnäs kommun aldrig på riktigt har startat den resan.

Vi uppmanar kommunledningen att lämna låsta uppfattningar och maktpositioner och kalla till överskridande partipolitiska förhandlingar. Vår uppmaning är att upprätta en katastrofplan. 

Denna plan skall vara genomgripande och byggd på en solid analys av skolans problem. Tillsätt en krisgrupp med externa experter och ge våra lärare en stark röst. Om partierna inte tror på förbättring – bit i det sura äpplet och hitta fristående aktörer som kan ta över kommunens skolor.

Håkan Bertilsson

Jan-Erik Ander

Jan Rudengren

Lars Larsson

Strängnäs Ekonomiska Råd