Mariefreds Àldre stadskÀrna utgör ett fornlÀmningsomrÄde, visar RiksantikvarieÀmbetets tjÀnst Fornsök. Under ytorna som dagens befolkning och besökare gÄr pÄ finns kulturlager som vittnar om tidigare aktivitet i staden, grundad Är 1586. NÀrmast kyrkan finns ytterligare ett fornlÀmningsomrÄde, efter klostret Pax Mariae frÄn 1490-talet.
Informationen finns med i den sÄ kallade StrÀngnÀskartan, som kommunens bygglovsenhet anvÀnder i sitt arbete. Men nÀr Jakobsliljan bostadsproduktion ansökte om lov att bygga ett nytt hus i korsningen Klostergatan/StrandvÀgen missade kommunen att berÀtta om det.
â Det Ă€r den mĂ€nskliga faktorn. Ansvaret att ta reda pĂ„ fakta ligger pĂ„ byggherren men vi som kommun har en upplysningsskyldighet och dĂ€r har vi brustit, sĂ€ger bygglovschef Klas Bayer.
Bygglovet beviljades i juni. Det planerade bygget ligger i linje med den rÄdande detaljplanen, dÀr det finns en byggrÀtt för ett enbostadshus inskriven pÄ den aktuella fastigheten.
â Vid den tiden lĂ„g det en smedja pĂ„ tomten, som gick lite snett ut i StrandvĂ€gen. NĂ€r man faststĂ€llde den hĂ€r detaljplanen, Ă„r 1949, sĂ„ tyckte man att "nĂ€sta gĂ„ng det byggs nĂ„got hĂ€r sĂ„ ska vi inte ha en ny smedja utan ett bostadshus", sĂ€ger Klas Bayer för att förklara hur hans föregĂ„ngare mĂ„ste ha resonerat, och han konstaterar att en detaljplan gĂ€ller till dess att den Ă€ndras eller ersĂ€tts av en ny.
Bygglovet överklagades av tvÄ grannpar. NÀrmaste grannarna invÀnde mot framför allt försÀmrad utsikt. Owe Peterson och Lillemor KÀllrot, som har Klostergatan mellan sig och den berörda fastigheten, tog bland annat upp att det planerade bygget inte ser ut som den tidigare smedjan och att Mariefreds silhuett förÀndras till det negativa.
â Det Ă€r sorgligt. Det hĂ€r omrĂ„det Ă€r det mest ömtĂ„liga vi har i Mariefred, sĂ€ger Lillemor KĂ€llrot.
Jakobsliljan kĂ€nde sig trygg i att överklagandena skulle avslĂ„s, berĂ€ttar delĂ€garen Lennart Schönning. Efter att kommunen ocksĂ„ gett startbesked pĂ„börjades markarbetena â trots att Peterson och KĂ€llrot i sitt överklagande ocksĂ„ tagit upp att tomten, enligt dem, ligger pĂ„ gammal klostermark.
â Av det drog vi inte slutsatsen att det fanns fornlĂ€mningar att ta hĂ€nsyn till. Inte nĂ€r vi fĂ„tt bĂ„de bygglov och startbesked, sĂ€ger Lennart Schönning och berĂ€ttar att bolaget lĂ„tit schakta mellan 15 och 70 centimeter dĂ€r bottenplattan ska gjutas.
Men för tillfÀllet har arbetet stoppats av lÀnsstyrelsen.
