Eskilstuna kommun hamnade på första plats på Aktuell Hållbarhets Miljöbarometer år 2012. De två efterföljande åren blev det en andraplats innan placeringarna rasade och 2017 återfanns Eskilstuna nere på plats 35 bland Sveriges 290 kommuner.

– Anledningen till raset 2017 beror på att vi missade svara på frågorna i kategorin Vatten, det blev en rejäl backning för oss i slutresultatet på grund av det, säger Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på Eskilstuna kommun.

Sedan dess har klättringen börjat och i år är Eskilstuna återigen uppe bland topp fem i Sverige.

Artikelbild

| Retuna lyfter Eskilstuna i Miljöbarometern.

Kommunrankningen mäter aktivitet och ambition inom miljöområdet. Den baseras dels på en enkät och dels på data från ett antal offentliga källor som sammanvägts i en totalpoäng.

Frågorna handlar bland annat om hur kommunerna arbetar med hållbara transporter, konsumtionsbaserade utsläpp, livsmedelsstrategi och avfallssortering. Årets enkät bestod av 25 frågor och en följdfråga. Eskilstuna fick i år 33,5 poäng av 41 möjliga. Merparten av svaren är positiva för Eskilstuna kommun.

– Det känns jätteroligt att vi fortsätter klättra, säger Kristina Birath och fortsätter:

– Det som är bra är att de skärper kraven i Miljöbarometern för varje år, det blir en kamp om att förbättra sig hela tiden.

Artikelbild

| Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på Eskilstuna kommun.

Invånarna i Eskilstuna är positiva i den del de ingått i Miljöbarometern.

– Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) ger medborgarna i Eskilstuna oss nästan bäst betyg i hela Sverige, de uppskattar verkligen vårt miljöarbete.

– Angående klimatfrågor arbetar vi på ett systematiskt sätt. Vi har bland annat en riktlinje om att gå, cykla eller åka buss till möten inom tre kilometers avstånd. Ska man ta bil någonstans måste en chef godkänna det.

När det gäller avfallssortering och återanvändning är Eskilstuna även där med i toppskiktet.

– Nytt för i år är hur kommunerna jobbar med konsumtionsbaserade utsläpp, mycket av det vi köper produceras i andra länder. I Eskilstuna har vi Retuna till exempel, de lyfter fram återbruk och återanvändning på ett fantastiskt sätt för att minska utsläppen. Vi har även ett eget projekt att återanvända gamla möbler. De samlas upp på vår omlastningscentral där alla inom kommunen kan hämta och lämna möbler, det är en bra miljöåtgärd.

Det som Eskilstuna bland annat har fått negativa svar på är om kommunen har ett systematiskt arbete med transporter utanför Sveriges gränser och om det finns ett politiskt antaget klimatmål för att minska de lokala utsläppen av växthusgaser. Två frågor har besvarats delvis, den ena är om kommunen har ett åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller.

– För fem år sedan passerade vi 100 000 invånare i Eskilstuna, då föddes ett krav om en bullerkartläggning. Förra året startade vi en åtgärdsplan angående bullerproblemen och vi jobbar med den nu.

– Vi har en klimatplan med noll nettoutsläpp till 2050 i Eskilstuna. Regeringen har efter vårt beslut bestämt att målet ska nås redan 2045. Därför måste vi revidera vår plan och det har vi inte hunnit med till årets Miljöbarometer.

– När det gäller transport utanför Sveriges gränser är det lite problematiskt. Vi försöker jobba mer med lokalt producerad mat för att kompensera. Säsongsbaserad mat på våra skolor och boenden är också ett sätt att spara på miljön. Dessutom jobbar vi hårt med att minska köttmängden och lagar all mat från grunden, säger Kristina Birath.