Sökningarna efter försvunne högskolestudenten John Backman, 18, har hittills kammat noll. John sågs sist av sina studiekamrater vid 23-tiden på kvällen den 9 oktober, när han blev nekad tillträde till en krog. Spåret upphör klockan 01:02, då hans telefon stängdes av. Telefonen befann sig då i de centrala delarna av Eskilstuna.
Under tisdagen sökte polisen i Eskilstunaån med specialutbildade sökhundar, men sökningen har varit fortsatt resultatlösa, enligt insatsledaren Peter Göransson.
– Vi har inte fått några indikationer som pekar åt något håll. Nu kommer vi att samverka med räddningstjänsten och ta hjälp av deras kompetenser, med dykning bland annat, säger han.
Hittills har polisen bland annat sökt i området runt ån mellan Ekeby våtmark och Västerleden, men även i centrum och upp mot Skogstorp. Det spekuleras också i om 18-åringen kan ha försökt gå hem till Katrineholm från Eskilstuna.
– Det är självklart ett tänkbart alternativ, men det finns ingen iakttagelse om att han skulle ha setts längs vägen, säger Peter Göransson.
Organisationen Fikk, Frivilliga insatser vid kris och katastrof, sökte av delar av vägen mot Katrineholm under dagen.
– Vi har letat igenom vägar och stigar med bil och genom att gå fler personer i bredd, säger insatsledare Annika Sigurdsson.
Fikk har även sökt i och omkring Eskilstunaån med hund och båt, men utan resultat.
Trots det magra utfallet lever hoppet om att John ska hittas vid liv.
– Vi hoppas fortfarande att det finns en förklaring och att han är vid liv. Men det är klart att ju längre tiden går och med tanke på att han försvann i centrala delarna av Eskilstuna där det finns ett vattendrag, ser det allvarligare ut ju längre tiden går. Det finns inget som tyder på att han håller sig undan frivilligt, och då blir risken för att det ska ha varit en olycka större ju längre tiden går, säger kommissarie Peter Göransson.
Det finns i nuläget inga brottsmisstankar.
På Mälardalens högskola är stämningen dämpad och saknaden stor. Studenternas festförening gör vad de kan för att stötta studenterna.
– Som fadder känner man att man vill vara där för de nya studenterna. De som lärt känna John finner stor tröst i varandra, och många känner att samhörigheten är stor. I fredags hade vi en präst på plats som kunde ge stöd åt de som behövde det, säger Josefin Broberger från föreningen.
