Krig Àr en fruktansvÀrd upplevelse som fÄr svÄra Äterverkningar i flera generationer. Bara under de senaste 40 Ären har vi bevittnat mÄnga, exempelvis i Kongo, El Salvador, Angola, Georgien, Azerbajdzjan, Mocambique, Iran, Irak, Kuwait, Bosnien, Rwanda, Tjetjenien, Sierra Leone, Algeriet, Kosovo, Afghanistan, Syrien, Jemen, Libanon, Falklandsöarna, Sri Lanka, Burundi, Etiopien, Panama, Somalia, Nepal, Elfenbenskusten, Libyen, Mali, Sudan, Ukraina och Israel. DÀrutöver har exempelvis USA, Storbritannien och Frankrike inte sÀllan varit inblandade.
Det kan vara relevant att rÀkna upp krigen för att ge ett perspektiv pÄ mÀnskligheten. Med tanke pÄ hur lÄngt civilisationen kommit avseende kunskap, utbildning, vetenskap och teknologi, sÄ borde krig vara en historisk företeelse. Varför blir det dÄ krig? Svaret Àr politiker, militÀrer och vapenindustrin?
Politikernas makthunger gör att polarisering och populism blir effektiva verktyg för att skaffa vÀljare. Det skapar vi-dem kulturer som över tid bygger djupgÄende konflikter. NATO försöker stÀndigt utöka antalet medlemslÀnder vilket ökar militÀr upprustning och geopolitiska konflikter. Vapenindustrin sÀljer vapen till lÀnder vilket skapar kapprustning och ökade spÀnningar, och genom mellanhÀnder hamnar vapen hos terroristorganisationer.
2022 var vÀrldens militÀrutgifter nÀstan 25 000 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 3000 kronor per person pÄ planeten. Det Àr enormt mycket pengar som skulle kunna anvÀndas till att bygga global fred och ett hÄllbart livsbejakande samhÀlle.
Kan mÀnskligheten skapa fred istÀllet för krig? SjÀlvklart! Om regeringar förstÄr sitt stora ansvar sÄ kan det gÄ snabbt. Annars mÄste vi medborgare rösta pÄ de partier som kan klara uppdraget. Och om inga befintliga partier klarar uppgiften mÄste vi starta nya partier.